F*ck cancer charity party
Idag var det den 9 April, det är en inte bara en dag eller en lördag, det är min pappas födelsedag. I år skulle vi stått vid bordet fyllt av familj och gott fika för att fira pappas 55 årsdag men det är inte så vi firar. Vi tänder ett ljus, köper en blomma eller liknande och placerar på hans viloplats.
Jag minns fortfarande hans ord så väl när han fyllde 50 år "Sedär 50 år blev man iaf, det är det inte alla som blir"
Nej det hade han rätt i och han var nog stolt över att han hann över 51 års strecket innan cancern tog honom och slog familjen i bitar... bokstavligen.
Nej det hade han rätt i och han var nog stolt över att han hann över 51 års strecket innan cancern tog honom och slog familjen i bitar... bokstavligen.
Det är tyvärr så att när han försvann blektes den sidan av min familj bort. Det är inte detsamma att träffa oss när han inte är där, det är jobbigt att vi påminner så mycket om honom och huset är som ett sår som blöder ut minnen av honom. Så ja, hans förlorade kamp kom som en slägga rakt ner i familjeträdet och delade upp de.
I alla fall. I år valde jag att fira min pappas födelsedag på ett lite annorlunda sätt, genom att åka med kusinerna på Moonshines Fuck cancer charity party och njuta av dagen, göra den ljus och positiv precis som födelsedagar ska vara!
Det var riktigt trevligt och lättsamt, vi hade riktigt kul och herregud vilka härliga människor vi mött.
"You may be lost, but the fight will go on and with more power then ever"
